Husbolaget hade talko idag. Vi krattade tills det nästan blev hål i marken. Not. Vi smet iväg till Sea Life i stället. Theo undrade om bläckfiskar har sugkoppar eller tekoppar.

Mitt soffsällskap ikväll:

Mitt enda sällskap i Idolsoffan ikväll.

Förlåt, självförtroendesvacka, återkommer när livslusten återvänder. Ni kan stirra på min havsutsikt så länge.

Jaha, så lär jag mig att min blogg inte är estetisk. Skit också, nu slutar jag.

Molly har börjat intressera sig för sina dockor. Det är ganska sött.







Och vad gillar Theo då nuförtiden?


Just det.

Gillar ni min nya mössa?


Det gör Molly.

Förra natten vaknade jag plötsligt av att det gick runt i min mage och det var omöjligt att somna om. Jag stapplade iväg till toaletten, men inget ville komma ut, inte från nåndera ändan. Efter att ha tvinnat på ett par timmar i sängen gjorde jag ett nytt försök med vessabyttan och den här gången beslöt jag mig för att tänka på något riktigt äckligt för jag ville verkligen bli av med maginnehållet.

Så jag tänkte på västmetron och oj så jag spydde.

För hundra år sedan (okej, kanske 20, drygt) var jag väldigt förtjust i C på min klass. Men man var väl lite ombytlig då på den tiden så romansen var inte särskilt långvarig och efter lågstadiet har jag inte sett till honom just alls, eventuellt i gymnasiet, minns inte så noga. Men nu, nu träffas vi via hans fru M som är trogen bloggläsare sedan en tid tillbaka. Är inte det fantastiskt! Idag hade vi familjeparkträff och Theo och Molly fick leka lite med deras supersöta flickor, som råkar vara ungefär exakt jämnåriga med våra barn.

Tänk så mycket gott den här bloggen för med sig!

Kolla förresten in den här länken. C jobbar som PT och det där är hans företag. Sjukt coolt!

På festen igår satt vi och beundrade Peppes och Magnus jättefina hem. Maken fick t.o.m. lite inredningsinspiration och konstaterade att vi i nästa hem måste försöka göra ens nånting lite finurligare.

Vadå, vi har ju en brun vägg här i vår nuvarande lägenhet, är inte det tillräckligt crazy?

Sen försökte vi bjuda Peppe och Magnus på besök hit till Notviken, men Magnus bara stirrade på oss med skräckslagen blick och sa "neeej, måste vi?" De är visst inte så tända på förorten, de där två.

Och jag som så gärna hade velat visa vår bruna vägg.

Maken hatar torra bakverk, så när jag kom hem från dagens inventeringsäventyr blev jag bjuden på hembakade chokomuffins så kletiga att man kunde dricka dem. Mums.