Idag har fyra ester skurat rent i vår nya hyreslägenhet, men skjulet fick vi putsa upp själva. Det här hittade maken på översta hyllan:


Undrar om dagmamman som bodde i lägenheten förut hade nån sorts sidobusiness i skjulet? För papporna kanske?

Idag returnerade jag min fejkklänning. Jag satt den på posten och snubben som sålde den till mig lovade sätta in pengarna på mitt konto när den har kommit fram (till Sverige). Så nu är jag antagligen blåst på både klänning och pengar. Vi får hoppas att han behövde båda mer än jag.

Nu ska jag kila iväg till banken och sälja min lägenhet. Sen kan jag kasta omkring mig lite mera pengar. Tjolahopp.

Jag läser en natisaga med nån sorts liten sensmoral för Theo. Den handlar om ett får som är avundsjukt på ett annat får för att detta har horn och jättefin ull. Men så rakas de båda och så blir de kompisar för under kläderna är vi ju alla lika. Efteråt smalltalkar vi lite.

Jag: Har du varit avundsjuk på nån, Theo? Är det nån som har något som du skulle vilja ha?
Theo (out of the blue): Jo, en ponisvans.

Stackarn, har han inte ännu heller kommit över att vi kapade Frillan?

En så tokig tanke.

På tal om det här, nu tror jag att det där pinsamma felköpet har inträffat. Ropade hem en ny Odd Molly-klänning för 70 euro (dyrt, men butikspriset ligger kring 200 (fast nu skulle man säkert ha hittat den till halva priset på reorna)), men den doftar inte alls Odd Molly, bara lite fejk. Nu ska jag dra mig tillbaka och slicka mina sår och låta Huuto klara sig utan mig. Långfinger!

Från Huuto. Till Theo och Molly.


Jag tror att jag kan alla annonser på Huuto utantill vid det här laget. Jag skulle kunna tjänstgöra som sökmotor åt folk som inte orkar trycka på tangenter. Allt finns i min hjärna. Try me!

Nu har jag kommit till den punkt då jag läst allt av intresse på hela internet. Vad gör man nu? Jag känner mig lite irriterad, om internet inte levererar längre, vad ska jag då leva för?

Kanske jag helt enkelt bara vippar ner locket och öppnar en bok i stället. Eller går och lägger mig.

Suck, natt natt.

Vad är bättre när man har feber än en Fatboy och Lejonkungen?

Här är vårt nyförvärv:


Nu sitter vi båda här med pulsen uppe i 220 och är helt stirriga och spastiska.

Annat jag har köpt idag är en Fatboy original och ett skrivbord. Det artar sig.

Medan jag satt på Laseri och väntade på att Molly skulle vakna efter sin tympanostomi & adenotomi så var maken i Emmaus i källarvåningen och fyndade: