Hälsningar från himmelriket (= skumpabrunch hos Maria THE Housewife).


Nu ska vi ta vårt pick och pack och byta den fantastiska finska sommaren till en lite småregnig italiensk skäri. Och datorn blir hemma.

Blog you later! (Tack Linn ;-)

Vafan?

Molly har öroninflammation och går på en sju dagar lång antibiotikakur. Medicinen bör förvaras i kylskåp. På onsdagen flyger vi via Sicilien till Sardinien och den här förflyttningen kommer att ta ca 10 timmar. Vi har alltså ett problem. Jag tänker mig följande strategi: medicinflaskan i en termosmugg och muggen i kylskåp under flygresan. Men nu vet jag inte om den möjligheten finns i planet. Och så har jag ingen termosmugg.

Jag googlade lite och kom fram till att den bästa och billigaste muggen finns hos Classe, så jag tog mig till det förhatliga Alberga.

Bara för att finna att alla butiker utom Lindex var ständga. Så jag fick inte med mig nåt annat än dessa:


De här kommer ju inte att lösa problemet med medicinen, men lite gladare blev jag i alla fall.

Och problemet med antibiotikamage och rubbad tarmflora som inte klarar av alla italienska superbobbor kvarstår också. Liksom det faktum att Mollys öron inte hinner bli riktigt bra till ditresan som omfattar två landningar. Fanfanfan. Glöm det där med lite gladare.

Så sitter man sen här och fryser, liten, skruttig och illamående. Men vad gör man inte för familjens skull?

Jag står i badrummet och färgar håret och lyssnar på när maken läser natisaga för Theo. Den här gången läser de om fåglar i djurlexikonet.

Maken: Det här är en gök.
Theo: Gökar är inte så trevliga.
Maken: Nä, de lägger sina ägg i andras bon.
Theo: Det är dumt.
Maken: Och sen när gökungen kläcks sparkar den ut alla andra ungar.
Theo: Varför det?
Maken: Då får den all mat själv. Och så behöver inte gökmamman fixa mat åt sin unge. Hon kan t.ex. gå och sätta sig vid datorn och blogga i stället.

Ha ha.

En annan härlig sak med den här lägenheten är att man kan ha ungarna på bakgården utan att själv behöva gå ut. Genom de stora vardagsrums-/köksfönstren har man full uppsikt hela tiden. Helt fantastiskt bekvämt, speciellt när det regnar.

Vill inte sälja.

Ute är det kallt och regnigt och vi är alla kraxiga och eländiga. Det verkar trots allt bli en midsommar hemma.


TACK Peppe för din ledare!

Kiva. Jag skickade just in en arbetsansökan och en CV till min egen arbetsgivare angående en intern post som jag är lite intresserad av (men inte riktigt tillräckligt erfaren för?) och använde mig av fonten Gill Sans.

Och så här står det på Wikipedia om Eric Gill som skapat fonten:



Nu känner jag mig lite smutsig.

Idag har jag fått:

• en telefon

• en rock

• En väska

Orsaken till att maken prompt måste yra omkring i bakgrunden när jag tog bilderna är att han av nån anledning kände sig tvungen att blanda en GT åt sig så fort vi kom hem från shoppingen.

Idag när Theo och jag galopperade omkring på den soliga gräsmattan bredvid vårt hus fattade jag ett beslut: vi säljer inte.


Får se hurdana beslut jag fattar i morgon. Eller lite senare idag. Igår bestämde jag nämligen att vi absolut måste sälja.

Jag är ganska hård på att fatta beslut.