Vi var lite hippies och åkte till lande utan dator. Det tycks många andra också ha gjort det här veckoslutet. Men innan dess var vi på studentkalas på Sveriges ambassad. Den nyblivna studenten hette Malin, men var verkligen ingen medelmåtta. På betyget fanns fem L och ett M, FATTA! Jag skrev fyra E:n och ett C och fick liksom stipendium för att det var så bra. I Aftis. Fniss.

Dessutom bjöds det på den utan tvivel bästa maten jag någonsin ätit på ett studentkalas och det lär ska ha varit studenten själv som hade lagat det mesta. Helt kreisit. Maken var apbakis och kunde bara sitta och titta på och förstå att det var gott och gräma sig över att han inte kunde njuta av läckerheterna. Huvudsaken att han inser vad han gick miste om.

Och så har vi varit och kollat på hus. Om vi flyttar en kilometer söderut till ett ett år yngre hus som är tre kvadratmeter större än vårt nuvarande, så behöver vi bara betala 100 000 euro mer än vi cashar in när vi säljer. Najs bananas. Det känns verkligen värt det.

Det här hade jag förresten som home page när vi kom hem: mpoå8¨¨´''´'. Maken blev vild och undrade hur en mac kan ha virus, men listade sedan snabbt ut att det rör sig om en visserligen mycket destruktiv, men som tur ganska simpel och lokal worm, även känd som "Molly". Vi förstärker brandmuren (stjälper alla stolar kring bordet).

Idag har det varit jag och barnen. Theo var hemma från dagis för han hade sin första ergoterapisession idag. Det gick bra och han gillade det skarpt. Terapeuten ska försöka luska ut om han har några problem med gestaltning och nästa session är på måndag.

När vi väl var i Hagalund, passade vi också på att äta lunch och gå på leksaksmuseet i WeeGee-huset. Jävligt stressigt, men efteråt kände jag mig som en bättre människa. Oklart varför.

Och här hemma har vi lekt på framgården och på bakgården, klippt gräsmattan, skvallrat med grannar, blåst såpbubblor, förfalskat en namnteckning, promenerat av och an till posten, ätit middag på gården, kollat på lejonkungen, duschat och läst två natisagor. Och nu är jag ensam för maken är ute och super i frack och shorts.

Gäsp, snark, zzzzzz.

Vi sätter sprätt på 1000 euro i månaden i Cittaren. Och då äter vi mest malet kött och knackkorv. Är inte det lite sjukt?

Folk på fb tycker att jag borde avreagera mig gällande den här metrofrågan genom att starta en "Hata metron"-grupp. Försökte kolla om någon sådan verkligen inte existerar redan, men jag hittade bara en massa pro metro-stuff. Och de här grupperna verkar det ju gå hårt för:



Nåja, det är väl bara att köra igång då. Tillsammans är vi starka! HA-TA MET-RON, HA-TA MET-RON.

Fast en annan dag kanske.

Vet ni, jag tror att jag har kommit på roten till allt ont här i världen: metron.

Jag är inte helt säker på alla samband ännu, det kräver lite mera analys, men jag tror nog att jag i det här skedet vågar bekräfta att så är fallet.

Hata metron.

Vi har varit på dagisfede idag. Det var våravslutning med lite sånguppträdanden, allsång och korvgrillning. Så här såg det ut:


Theo var siste man att lämna festen och måste dessutom bäras ut av dagistanterna. Precis som pappa, alltså inte det där med tanterna, men att aldrig gå före pilkkun - herregud, man kan ju verkligen missa nåt!

Okej den här fågeln hade verkligen kakibrått. Nästan så man känner lite medlidande. Men ändå, SÅN JÄVLA SKITSTIL!


Nu jävlar ska det idkas prickskytte.

Vi tyckte att det var dags att piffa upp Mr Mediocrity (© google translate) och beställde hem dessa från Happy Socks:

Theos dagisbästis Victor var hemma hos oss och lekte idag. Det var första gången och det gick faktiskt jättebra. Victor uppförde sig så exemplariskt att jag ett tag funderade på att returnera Theo i stället för honom. Men jag hann inte riktigt utveckla någon vettig strategi innan Victors pappa ringde på dörren.

Nåh, kanske nästa gång.

Lilla onsdag är jättebra, jättejättebra faktiskt, men en sak har jag grubblat lite på. Varför dansar inte Schyffert med töntiga finnar i sketcherna? Saknar lite just det inslaget i dem.

Int någå annat, tack o gonatt.