Jag tror att jag är en bättre människokännare än folk i allmänhet. Jag tycker att jag gör mycket träffande personlighetsanalyser baserat på väldigt lite kunskap och kännedom och kan skapa en helhetsbild baserat på mycket små fragment information som jag plockat lite här och där (egna erfarenheter, vilda rykten, människans beteende i största allmänhet). Jag tycker faktiskt att jag är riktigt skarpsynt och  vet ofta hur andra borde leva sitt liv och lösa sina problem. Jag skulle kunna sitta i TIMMAR och analysera andra människor (någon elak tunga kunde kanske kalla det för att skvallra, men vaddå, jag vill ju bara FÖRSTÅ och kanske HJÄLPA...?). Samtidigt HATAR jag när någon annan försöker analysera mig, för alla andra har förstås alltid så FEL!

När man besitter denna enastående förmåga kan man mycket väl använda den t.ex. för att manipulera andra och på så sätt få sin vilja igenom. Man vet ju hur de tänker och med lite skickligt resonemang kan man ganska lätt styra andras tankegångar. Min man tror helt på allvar att han har friat helt på eget initiativ och att vi båda ville ha barn samtidigt. Tänk så tokigt :-)