Efter lite justeringar flyttar jag bloggen till malin.granberg.fi. Ingen speciell anledning, vill testa wordpress, gör mig kanske mer anonym trots domännamnet, gillade aldrig riktigt peppar, papper var roligare, sånt. Vi får se.
Återkommer!
Vi åkte till köpcentret Strand i Ingå för att träffa mina föräldrar och gå lite i butiker. Barnen och jag fick nya blusar av min snälla mamma. Titta så fina vi är!
Soyaconcept
Molo och Småfolk
Det fanns massvis med barnkläder på −30 % i en butik som jag inte kommer ihåg namnet på. Bra med storlekar kvar dessutom. Åk dit och fynda!
Nu har vi kryssat med Djungeltrumman på Viking. Det var ju hur roligt som helst! Min svägerska Martina och jag hängde med barnen medan våra karlar uppträdde. Maken gjorde som sagt debut som Arne Alligator. Det lär ska ha varit svettigt men roligt. Det var nog aningen svettigt att hänga med barnen också, men vi fixade det med hjälp av en kanna sangría som vi tog med oss till Knattelandet. Sjukt bra koncept!
Jag har alltid gillat män i uniform, speciellt grön
Knattelandet, spana in den flygande kusinen
I Stockholm gick gubbarna och barnen på Naturhistoriska riksmuseet och sedan åkte de tunnelbana till en park vid Medborgarplatsen. Tunnelbanan lär ska ha varit dagens höjdpunkt. Men inte för medpassagerarna. Martina och jag shoppade hela dagen och vår höjdpunkt var den ekologiska hälsobutiken Gryningen på Folkungagatan. Där botaniserade vi länge och köpte en massa mystiska preparat, bl.a. molluskmedicin åt barnen.
Naemasaurus
Måttligt imponerade småttor
Triss i Granberg
Diatryma
Full fart i parken
Theo och Naema
I parken återförenades vi med våra familjer och där stötte vi också på Basse, Hanna och Edvin precis då vi skulle ta oss tillbaka till båten. (Förlåt Basse och Hanna att vi schabblade lunchen, vi lyckades inte riktigt koordinera oss.)
På väg mot båten
Lyckliga familjen?
Hemvägen var en i princip upprepning av ditvägen, fast utan sangrían. Och i Knattelandet bet ett aggressivt (finskt) barn Naema i armen så att hon fick ett riktigt otäckt blåmärke. Huden gick t.o.m. sönder trots att hon hade en långärmad blus på sig. Hur skulle man reagera om ens eget barn betedde sig så? Skulle man kunna låta bli att vrida nacken av det? Låtom oss hoppas att jag aldrig hamnar i den situationen. Barn som bits känns nog lite primitivt.
Ungefär i morgon borde antagligen båda barnen insjukna i whatever som är modebobban i bollhavet just nu. Kanske det där enteroviruset som ger hjärnhinneinflammation? Jag är lite nervös.
Den supersnälla Snigeln nominerade mig i en bloggnomineringsgrej och meningen är att man ska försöka pressa fram sju intressanta saker om sig själv. Jag har funderat hela dagen och kommer inte på en enda. Ni får i stället ta del av lite kuriosa om maken.
1. Han har sålt majblommor till Kalevi Sorsa.
2. Sina tre första år tillbringade han i Belgien, men det har som tur inte lämnat några spår.
3. Han har träffat sin fru på ShsWeb.
4. Han har spelat röd i Colorado Avenue.
5. Han har vunnit första pris i Skojrejs tillsammans med några andra tomtar.
6. När han som liten sjuåring började skolan hade han vissa problem att anpassa sig och klassläraren kallade på rektorn i hopp om att rektorn skulle kunna förklara för lille Niklas vad regler är för något. Rektorn var min pappa. Försöket misslyckades.
7. Han kommer att extraknäcka som alligator på Djungeltrummans keikka på Viking Line i morgon och i övermorgon.
Bild från Djungeltrummans hemsida
Vi försöker lägga barnen inne i stugan och har därför riggat upp en utebio på terrassen.
Känns lite exotiskt.
Sandra, här kommer svar på dina frågor:
Utan tidigare arbetserfarenhet börjar man hos oss som associate, efter ett par år blir man senior associate, ungefär i samband med CGR-tenten (CGR = av Centralhandelskammaren godkänd revisor) blir man manager, senare senior manager och efter det eventuellt director eller partner. Uppgifterna och ansvaret korrelerar med erfarenheten.
Jag har inte koll på min Myers-Briggs-typ. Vi har en managerutbildning där man går igenom sånt, men pga. mammaledigheterna kommer jag att gå den först nu i höst. Men det stämmer att man måste vara väldigt organiserad på jobbet. Hemma är jag det dock inte alls, har liksom inte sett organiserad på video heller.
Jag läste kort matte i skolan och var så dålig att jag valde att inte ens försöka i studentskrivningarna. Men på Hanken gick matten bra. Det är dock ingen komplicerad matematik jag sysslar med på jobbet, bara vanlig plus, minus, gånger och division. För besvärliga uträkningar och värderingar finns aktuarier och specialister.
En annan viktig egenskap är att man är utåtriktad, bra på att jobba i team och gillar kundservice. Man måste vara bra med människor också, inte bara siffror. Dessutom måste man vara genuint intresserad av olika sätt att driva verksamhet för att kunna greppa kundernas business. Man måste förstå vad de håller på med för att kunna analysera var något kan gå fel (i redovisningen alltså).
Vi har ett gesällprogram som går ut på att man får komma och jobba med oss i januari-februari då när det är som stressigast och det är ett ganska bra sätt att ta reda på om man gillar yrket eller inte. Absolut värt att prova på i slutskedet av studierna!
På något sätt har jag på känn att vår egen server skulle vara aningen intelligentare än den här pepparstobakoffen. Om maken hittar inspiration och får några timmar tid på sig kanske jag hoppar. Men jag meddelar sen.
Theo: Mamma dina tisun bara hänger rakt ner!
Jag: Jaha, nå hur borde dom vara då?
Theo: Nå rakt fram!
Jag: Ja du har dina ideal.
Theo: ?
Jag (lite nyfiket): Känner du nån vars tisun pekar rakt fram?
Theo: Nå dina har ju gjort det!
Så kan det gå.
| Bloggens visningar | 722170 |
| Skrivna blogginlägg | 1342 |
| Skrivna kommentarer | 3571 |