Jag steg just på 112:an, hälsade på chaffisen med ett hej/hei, betalade med kortet och chaffisen sa tack. På svenska!
Blev konstigt glad.
EDIT: Mysteriet löst, maken antog att busschauffören sett att betalautomaten talade svenska med mig. Och jag som trodde att jag bara såg så extremt finlandssvensk ut.
Jag gick in på teatteri, sa moi, gav min rock till narikkan och narikkavakten gav min bricka o sa ”varsågod”. Jag skyller på/tackar pärlörhängena..
Du sa säkert ”måj!”
Säkert, eller ännu värre måjn, eller ”hejjää”…eller kanske jag sa ”hejtå” till taxichaffisen, så var det säkert
Haha, okej. Kan du mejla mig när du ser detta?
Så upplyftande! Jag brukar alltid tänka på det när jag är i butiken att de i kassan måste ju se att kortläsaren ger mig betjäning på svenska och de borde då också göra detsamma. Men jag brukar tro att det är mina glada Hej/hei som gör att det svarar på svenska eller mina ”jepp” som jag säger efter att de har sagt summan. Säger man jepp på finska?