Vad säger kyrkan?

Okej, vad säger vår statskyrka om Päivi Räsänen, Jouko Piho och alla likasinnade tomtar? Finns det ett ställningstagande nånstans? Står kyrkan bakom deras bibeltolkning och kristna ”moral”? Vet nån?

50 % av vår familj hör fortfarande till kyrkan (den yngre generationen). Just nu kommer jag inte ens ihåg varför. Jag tror att vi resonerade som så att det är harmlöst. Men nu verkar det ju inte vara fallet? Skriva ut dem?

102 svar till Vad säger kyrkan?

  1. Sebbe skriver:

    Ja, skriv ut dem!!! Låt dem själva skriva in sig i nån kyrka senare ifall de vill.

    • malin skriver:

      Det skulle säkert vara det enda vettiga. Men först skulle jag vilja veta kyrkans officiella ställning i just den här homofrågan!

  2. Basse skriver:

    Hanna skrev ut sig på fredagen. Jag ser det som en solidaritetsfråga gentemot våra homokompisar. Och intressant att kyrkan välsignar både husdjur och köpcentrum, men par av samma kön duger inte. Snacka om dubbelmoral…

    • malin skriver:

      Jag har ju skrivit ut mig tidigare, så den solidaritetshandlingen kan jag inte upprepa, men jag kunde ju alltid ta det ett steg vidare och kasta mig homosexuell!

  3. Sonja skriver:

    Gå in på evl.fi eller läs hbl, finns massor med info på nätet. Viktigt här är ju att minnas att Päivi inte är Kyrkan, hon är ju de facto politiker. Tror man borde skriva ut sig ur Finland?! Kyrkan är ju inte ett politiskt parti där alla tycker lika. Skriver man ut sig ur kyrkan kan man ju inte vara med och påverka hur man vill att den ska se ut, det är inifrån man påverkar.

    • maria skriver:

      det är nog svårt att påverka inifrån om det är hemskt mycket man inte håller med om..varför ska man höra till något som man bara delvis kan omfatta? jag är så kluven i den här frågan, då kyrkan står för så mycket av traditionerna i vårt land. det finns inga andra vettiga, högtidliga alternativ för t.ex. begravning…kanske det är dags att börja skapa dom traditionerna? jag vill ändå ha saker som jag kan känna igen på varje begravning, namngivning osv. att alla skulle göra som de vill med allt i såna situaitoner tycker jag känns lite rotlöst.

      • malin skriver:

        Det är som maria säger, det är för mycket som är åt skogen. Nej, jag kan bara inte dela religion med folk som läser bibeln som Räsänen, oberoende av vad eller vem hon representerar. Och om kyrkan inte officiellt tar avstånd från hennes och hennes kompisars bibeltolkningar så vill jag inte att mina barn ska vara inskrivna heller.

        Och påverka nu sen. I Esbo kan man välja mellan en kristen socialist eller typ Stig Kankkonen, som inte är ett dugg bättre än Räsänen.

  4. maria skriver:

    jag började ännu fundera på hur det skulle vara att vara homosexuell och barn till Päivi Räsänen, inte roligt :(

  5. papichulo.papper.fi skriver:

    Det är sorgligt att dom här människorna besitter såna poster där de kan påverka människor. Politiker och klasslärare. Jag besöker kyrkan typ en gång om året och jag delar verkligen inte t.ex. Räsänens eller Falks åsikter men ändå vill jag inte skriva ut mig själv eller mitt barn. Jag kan inte ens förklara varför. Konstigt.

    • malin skriver:

      Jag har börjat känna att det är mera ett ställningstagande att höra till kyrkan än att skriva ut sig. Just nu kommer jag på riktigt inte på en enda vettig anledning till att våra barn är församlingsmedelmmar.

      Jag gillar vissa kristna traditioner (dock inte begravningar, jag vill ta mina farväl i ensamhet) och högtider, men inte på grund av det kristna budskapet, utan bara av den enkla anledningen att jag gillar traditioner i största allmänhet. Typ psalmer på julen (de är vackra). Och kyrkobröllop (orgeln gör susen och kyrkor är mäktiga byggnader). Som tur får man röra sig i kyrkan och sjunga psalmer trots att man är hedning :)

      • papichulo.papper.fi skriver:

        Tillsvidare åtminstone… Snart bannas vi som inte ser homosexualitet som något onaturligt.

        • malin skriver:

          Nå just det. Tänk att hon Räsänen inte har förstått att kvinnan ska tiga i församlingen?

          • maria skriver:

            nåmen, nu är ju inte yles debatter nåt som församlingen ordnar :) Räsänen är nog emot kvinnopräster också.

            det värsta är att det finns lärare i skolorna som lär ut tvivelaktiga saker, som t.ex. att abort alltid är fel utom i de fall där kvinnan kan dö (jag tänker göra abort om jag blir våldtagen, så jag håller inte med). likaså har jag hört om en högstadielärare som sagt åt sina elever att homosexualitet är något man tar in på samma sätt som droger och alkohol, det är alltså inte medfött, enligt den här läraren.

  6. malin skriver:

    Maria, enligt vissa tolkningar är bibelns ”församlingen” samhället överlag. Låg inte det som grund för att kvinnor i tiderna inte hade rösträtt? Det kan hända att jag inte vet vad jag talar om nu, men tycker mig ha läst något sådant.

    • maria skriver:

      nå jo, kyrkan (tror det var katolska kyrkan?) har ju nångång beslutat att kvinnan också är människa. alltså att inte bara karlarna är människor.

      nog jobbar ju kvinnor som religions(lärare) osv. i de flesta samhällen. det skulle bli svårt att få samhället att fungera om alla kvinnor bara skötte barn, men de menar väl att kvinnor ska vara i mera undanskymda positioner och karlarna ska vara dom som har åsikter. så är det ju t.ex. inom laestadianismen, som visserligen är en sekt (?) för sig. Räsänen tolkar ju som hon vill, eftersom hon gillar synas och höras, men inte har några ambitioner att bli präst, så tolkar hon bibeln så att församlingen betyder just församlingen och inte samhället i stort.

  7. Mamma skriver:

    Ni får tycka o ha er egen åsikt om homosexuella och kyrkan har rätt till sin. Gud och bibeln går inte att modernisera, Han är den samme idag,som igår och imorgon. Och präster måste i sitt yrke (eftersom det är så mycket mer än bara ett jobb, det är deras liv och deras tro) få välja själva vilken ställning de tar till homosexualitet. Enligt bibeln är homosexualitet en synd. Tvinga då inte de som tror på bibeln till att måsta godkänna homosexualitet, det är diskriminering! Låt homosexuella vara ifred och låt troende kristna vara ifred. Blanda inte ihop dessa två.
    H. en bisexuell mamma

    • Mamma skriver:

      P.S.Ja, skulle ju alltså säga då att bäst är då alltså att skriva ut sig ur kyrkan om man inte delar dess åsikt, men gå inte o försök ändra på kyrkan. Låt något vara heligt! Vill man ändra på nåt och behålla nåt så får man starta sin egen församling. Alltid något att fundera på, antagligen får man bara inte kalla den kristen?D.S.

      • malin skriver:

        Kanske man kunde tänka sig att helt enkelt bara separera kyrkan från staten? Då skulle kyrkan få ägna sig åt vilken typ av diskriminering som helst för min del.

  8. Johanna skriver:

    http://www.facebook.com/photo.php?fbid=484996898295&set=a.484996893295.286630.646633295&ref=nf

    Här är ett foto av en insändare som kan sin bibel, och jag skulle gärna också läsa prästernas svar. Om inte du kommer åt länken, måste jag försöka ngn annan väg.

  9. Eva skriver:

    Oj. Vissa av er går verkligen hårt ut här. Tonen känns ibland sarkastisk och hånfull. Det gör mig sorgsen. Varför ändå inte visa lite respekt? Ni kunde välja att diskutera det här ifrån en sådan ton. Jag är kristen. Jag läser Bibeln och anser den helig. Jag önskar att jag kunde få er att förstå att jag då inte KAN hoppa över de verser i Bibeln där det står om homosexualitet. Oberoende vad jag själv skulle önska. Att ha en tro handlar också långt om att underkasta (ja, jag använder ordet trots att det idag upplevs som så oerhört provocerande) sig (Gud). Gud tillåts inte längre vara Gud om du väljer vilka bitar av religionen du tar till dig. Då är det ju du själv som är Gud.

    • maria skriver:

      men anser du inte att det kan vara möjligt att bibeln är ett verk av sin tid, en kultur för flera tusen år sedan, då man inte visste vad vi vet idag om många saker? att allt i bibeln kanske inte är direkt Guds ord, rakt av?

      och anser du inte att det där med hur man läser bibeln väldigt långt är en tolkningsfråga, det finns ju flera kontroversiella frågor, som t.ex. just kvinnopräster. och Jehovas vittnen som inte tar blod och baserar sitt beslut på bibeln. och många, många fler frågor.

      • malin skriver:

        Eva, respekt? Tycker du att t.ex. Piho visar respekt? Nej, och jag tycker inte mig ha någon skyldighet att respektera hans åsikter heller. Och om du väljer att inte hoppa över de bibelverser som handlar om homosexualitet, hur tacklar du moseböckerna då? Jag kan inte tänka mig att du följer dem till punkt och pricka heller. Vem ger just dig rätt att välja? Att vissa kristna ser homosexuella som B-klassens medborgare gör deras tro väldigt smutsig i mina ögon.

  10. Johanna skriver:

    Eva kan också kolla länken som jag postade ovanför. Jag antar att du inte hoppar över de bibelverserna som nämns i den insändaren heller?

    • malin skriver:

      Just det, vem bestämmer vad man får hoppa över?

      • Anna skriver:

        Exakt. Man stenar inte kvinnor som har mens (har för mig att det står nåntans i Bibeln) och homosexuella funderar man på att kanske börja viga. Vem är det som bestämmer? Kan nån svara på det? Jag tror att det är pengarna, precis som jag skriver här under. Man har inte råd att stena kvinnor. man förlorar för mkt pengar på det helt enkelt. och nu står man i vågskålen för hur det är smartast att göra gällande homosexuella…Borde man viga eller inte…Vad vinner man ekonomiskt på i längden? Knivigt!!

        • malin skriver:

          Nej man fick väl inte ligga med menskvinnor, men skit samma, huvudlöst är det. Kolla Evas svar här nedan, hon berättar varför man får skippa delar av moseböckerna.

          • Eva skriver:

            Som sagt. Att delar av de där förbuden och påbuden var nationens dåtida rättsliga lagar förklarar ju en del. En del av påbud/förbuden har med sanitet och hygien att göra, upplyste en bekant mig om.

  11. Anna skriver:

    Jag håller helt med mamma här ovan. Bibeln är ”helig” och kyrkans verksamhet bygger på Bibeln som rättesnöre. Står det att homosexualitet är en synd, så är det en synd. Piste. Kyrkan är inte längre kyrkan om man håller på och ändrar sig vartefter. Det tycker jag är fegt och jag börjar undra vilka skälen är. Och jag misstänker att de är ekonomiska. ”Godkänner” man inom kyrkan inte homosexualitet förlorar man automatiskt en massa medlemmar, d.v.s. betalare. Och det vill man ju inte. Det jag vill komma fram till är att kyrkan är en rutten och ”kaksnaamainen” instans som drivs långt av bl.a. ekonomiska intressen. Det stormar rejält inom kyrkan nu när man måste försöka räkna ut vad som ”lönar sig”. Viga homosexuella och få de konservativa att smällla av och skriva ut sig i ilska eller inte viga homosexuella vilket leder till att liberala flyr kyrkan i ren protest. Kan inte vara lätt att veta vilket ben man skall stå på och vilket man förlorar minst pengar på i slutändan. Äckligt! Själv tillhör jag fortfarande kyrkan eftersom jag vill gifta mig i kyrkan. Orsaken till att jag vill ha kyrkbröllop är att jag tycker det är mäktigt och pampigt, precis som jag vill ha det. Däremot är jag ateist och ger inte mycket för kyrkan som instans. Men jag tänker att jag kan betala några år till tills jag får ringen på fingret. Så skriver jag ut mig på bröllopsresan. Men alla ni som har skrivit ut er redan kan väl börja fila på något alternativt och skapa lika mäktiga sakrament som kyrkan har. Jag är den första som ansluter mig till er!:)

  12. Malin H skriver:

    Hur kan jag ha missat dethär inlägget? Jäkla intressant debatt!

    För det första har ärkebiskopen just gjort ett uttalande om att det finns ett beslut från ett biskopsmöte att homosexualitet inte ska betecknas som synd, och att homosexuella inte ska uppmanas till celibat. Så kyrkan har INTE någon officiell ställning mot homosexuella.

    För det andra, Eva, så har inte tonen här varit det minsta respektlös eller sarkastisk jämfört med de uttalanden som gjordes mot homosexuella i Homoilta. Det går inte att bortförklara Räsänens uttalanden, hon var nog så övertydlig med dem.

    Jag är kristen, jag hör till kyrkan och jag tror på Gud, Jesus, frälsningen och hela hoiton. Jag har läst bibeln. Om och om igen. Och det enda jag måste underkasta mig är kärleksbudet. Det finns inget i mig som kan tycka att homosexuell kärlek är synd. Jag tycker att många kristna stirrar i bibeln istället för på medmänniskorna, de ser inte vad som är gott, och ibland inte vad som är ont heller. I denhär ruttna världen med alla sina orättvisor och elände, är verkligen kärlek mellan människor ett problem?

    • malin skriver:

      Skönt att höra att kyrkan är lite resonlig på den här punkten. Men trist att så många fortfarande håller sig till tolkningen att homosexualitet är synd. Hoppas att kyrkan nån vacker dag kan börja behandla alla människor jämställt!

  13. Eva skriver:

    Jag vet inte hur långt vi ska driva den här diskussionen här, men jag väljer att kommentera.

    Malin: Vill du förstå Räsänen? Jag förstår att det hon säger är kontroversiellt, ute och verkar väldigt förlegat. Men om du vill förstå henne, så önskar jag att du läser det här inlägget med de ögonen. Att du v-i-l-l försöka förstå. Och när jag pratar om tonen i en diskussion så pratade jag om tonen här, i den här diskussionen. Det finns säkert de kristna som utrycker sig klumpigt och okärleksfullt. Naturligtvis. Men du/ni kan välja vilken ton ni använder i diskussionen här. Ni kan välja att närma er kristen tro respektfullt eller hånfullt. Jag tror inte på att ge igen med samma mynt (dvs. om ni hört ngn uttrycka sig osakligt så ger det er rätt att uttrycka er osakligt?). Eller?

    När det gäller synen på homosexuella: ingen av oss har rätt att se ner på NÅGON som en B-klassens medborgare. Gud har visat oss så mycket kärlek, och också vi är kallade att älska. MEN. Och det här är ett stort men, ett kontroversiellt men. Guds kärlek är inte mjäkig. Han är inte vår marionett som vi får att agera som vi önskar. Han är stor, mäktig, helig. Han är Gud och jag är människa. Gud älskar mig/oss så mycket att Han lägger gränser och säger nej ibland. De ”nejen” finns i Bibeln. Och en Gudsrelation utan Bibeln som grund blir godtycklig. Om inte Bibeln håller idag, så har vi en väldigt dålig grund att stå på i kristna sammanhang. Då har vi kristna sammanhang som styrs av opinioner, inte av Guds ord.

    Moseböckerna. Tja, jag tror att vi där har ämne för en hur lång diskussion som helst till…=) Men kort (och med risk för att jag i något hänseende har fel, så döm inte hela kyrkligheten baserat på mitt svar! Okej?). I Moseböckerna finns det vi brukar kalla för ”lagen”. Där finns 613 (tror jag) påbud och förbud. De är omöjliga att fylla. Och dessutom blev jag upplyst av en bekant om att de fungerade som nationens lagar också, på samma sätt som vi i Finland har nationella lagar. I nya testamentet står det att Jesus inte kom för att ta bort lagen, utan för att uppfylla den. Det betyder att Gud låter sin egen son, Jesus, ta straffet för våra synder. Jesu död och uppståndelse är försoning för det jag och du gör fel, mot Guds vilja. Vi behöver inte uppleva straffet för våra synder som står i Moseböckerna, Jesus tar det på sig. Jag läste igenom artikeln i länken. Jag har inte alla svar, jag vet inte. Men kristna idag är ju i ett nytt förbund med Gud genom Jesus. Så svaret på ”vilka bud ska jag uppfylla?” (dvs. vilka av gamla testamentets alla regler gäller mig idag?) har jag hört en präst en gång säga att är de ”bud” som Jesus tar upp på nytt i nya testamentet. Där finns inget prat om att sälja döttrar som slavar. Eller stena någon för äktenskapsbrott (tvärtom säger ju Jesus till kvinnan som begått äktenskapsbrott att han inte dömer henne – men det betyder inte att saken inte ska få ett straff – det tar Jesus på sig när han dör! Och så uppmanar han henne att inte synda mer. Hans kärlek till henne innehöll också ett nej. Ungefär ”du är fri, du behöver inte stenas – men sluta upp med det du har hållit på med”).

    Som kristen kan jag aldrig, aldrig se på någon annan som en B-klassens medborgare. Det går så totalt emot det kristna budskapet. Kan det vara så att jag kan älska en människa, precis som hon är, men ändå (utgående från Bibeln) inte kunna säga att hennes livsstil är rätt? Vi älskar ju våra barn så mycket att vi ofta säger nej till dem. Vissa av de sätt varpå de skulle vilja leva är inte det vi tror att är det bästa för dem. Vi säger nej. Kan det vara så att Gud gör på samma sätt? Han älskar oss så mycket att Han säger nej….?

    • malin skriver:

      Tack för ditt utförliga svar! Jag förstår ditt resonemang och kyrkan lite bättre nu. Så vi skriver ut barnen idag, de ska inte behöva uppfostras till denna tro så som den är idag.

    • jeb skriver:

      Bra synpunkter, Eva. Men vad allt får Gud säga innan en god kristen får ifrågasätta det? Ibland får jag den känslan att svaret är ”vad som helst”. Och hur vet man vad som i verkligheten är Guds ord, det har jag aldrig riktigt förstått. Så många olika människor och generationer som bidragit med myter och berättelser, och så många gånger som bibeln skrivits om under historiens lopp. Har ingen aning om vad man borde lita på. Men det är en helt annan diskussion. Tar Jesus förresten upp frågan om homosexuella i NT?

      • Eva skriver:

        Jeb: Visst skrivs det om homosexualitet i NT (borde kolla om det finns i något av Jesu direkta tal eller var det finns). Sen när det gäller förhållandet mellan Guds vilja/ min vilja så kanske det är så här… Gud och Hans ord håller att ifrågasättas. Det tror jag på allvar. Man får vara kristen och ifrågasätta. Bibeln håller, den har överlevt i flera tusen år. Min utgångspunkt är att Gud är god och att Han vill mitt bästa. Det är också min utgångspunkt när jag läser Bibeln. Gud är god och Han vill mitt bästa. Vissa av Hans ”nej” är lättare att förstå. Äktenskapsbrott kan splittra familjer och ger upphov till djupa sår i förhållandet. Då är det lätt att förstå hur Gud menar när Han säger att äktenskapsbrott är fel. Andra nej är svårare att förklara eller förstå. Men utgångspunkten är fortfarande för mig att Gud är god och att Han vill mig (och alla andra) det bästa.

        • Malin H skriver:

          Det är nog en tolknigs/översättningsfråga huruvida NT talar om homosexualitet.Varken Jesus eller evangelierna talar någonsin om homosexualitet.

          De ställen man oftast citerar (ur NT) är ur Pauli brev.

          • jeb skriver:

            Så om man följer prästens tumregel att endast lyda Jesus bud kan man lämna homosexuella i fred med gott samvete.

          • Eva skriver:

            Men det finns ändå ställen i NT där det talas om homosexualitet.

  14. F skriver:

    Mycket intressant diskussion… Jag tror på Gud och hör till församlingen, och min underbara svärfar är präst (mycket trevlig och liberal). Jag GODKÄNNER absolut INTE det som Räsänen och hennes gelikar säger. Det strider mot alla mina principer om jämställdhet. Jag vet någotlunda vad det står i Bibeln och har gjort det mycket mänskliga valet att inte läsa allting ordagrannt. För mig är det viktigaste kärleksprincipen (eller vad den nu officiellt kallas), dvs älska din nästa. Min nästa innefattar alla sorts människor, homo, hetero, vita, svarta, kvinnor, män= it makes no difference. Det att jag tror på Gud betyder inte att jag alltid tror på Kyrkan, jag tycker att man kan särskilja dom här två. Men det är förstås bara min åsikt… Respekt och tolerans, det är mina ledord!

    • malin skriver:

      Jag har levt i tron att de flesta är som du, men på sistone har ju de mindre liberala stuckit upp huvudet och spytt ur sig äckligheter. Vill som sagt inte dela kyrka med dem.

  15. Malin H skriver:

    Eva: jag kan inte förstå Räsänen. Inte hur mycket jag än vill, men jag hör ju hennes argument och snajar hur hon resonerar, men förstå henne kan jag ju naturligtvis inte. I min omgivning finns massor med människor som resonerar som hon, många av mina vänner tillochmed. Det är enligt mig en väldigt bekväm inställning, du drar din bibelvers och så är det slutdiskuterat. Har du tänkt på att det många gånger är enklare att säga nej än ja.

    För mig är Gud just så mäktig att han säger ja. Åt alla faktiskt.

  16. Eva skriver:

    Malin: Jag ville inte provocera. Gjorde jag det ber jag om ursäkt. Vi är många medlemmar i kyrkan och min åsikt är personlig. Jag bad ju dig i mitt tidigare inlägg att inte döma hela kyrkan på basen av min åsikt. Jag ville bara bli tagen på allvar. Förlöjliga inte det. Och kanske du och jag kan fortsätta diskutera det här? Det gör jag gärna. Trots att du kanske menar just mig när du hänvisar till mindre liberala som häver ur sig äckligheter. Men inte här. Gärna på e-post. Om du vill. Jag kan respektera din åsikt. Frågan är om du kan respektera min utan att agera provokativt på basen av den?

    Malin H: Jag vet inte vad jag ska skriva. Är inte ute efter ett hårt diskussionsklimat, det är inte konstruktivt. Jag upplever inte mitt ställningstagande som bekvämt just nu. Det skulle vara så mycket mer bekvämt att låta opinionen/tidsandan bestämma.

    • malin skriver:

      Du provocerar inte och jag förlöjligar inte. Med folk som häver ur sig äckligheter menar jag främst Piho och hans vänner som anser att homosexualitet är ett brott eller en sjukdom. Din ställning i den här frågan är för mig ganska klar, men jag kommer aldrig att förstå den. Aldrig. Du är givetvis berättigad till din åsikt, men jag tar avstånd från den. Jag har helt enkelt en helt för annorlunda syn på saken. Men allt är ju frid och fröjd så här långt? Vi har kopplat loss oss från kyrkan. Nu är det bara den där kopplingen mellan kyrkan och staten kvar som irriterar mig.

    • maria skriver:

      jag tycker inte det egentligen finns så mycket att diskutera, jag vet förstås inte vad Malin och andra tycker. Du Eva och många med dig har er åsikt, som ni baserar på er bokstavstrogna tolkning av bibeln. då måste du väl ha den tolkningen, men om jag inte delar din uppfattning, borde jag inte vara medlem i ett samfund som stöder din åsikt (det verkar ju vara den rådande uppfattningen inom kyrkan, vågar jag påstå. de liberala är en minoritet). så känner jag nu, jag har inte beslutat mig för om jag kommer att skriva ut mig ur kyrkan eller inte.

      det är på nåt vis konstigt att de flesta gillar kyrkbröllop och nog tror på en högre makt, men är inte intresserade av ”detaljerna” i tron. borde det kanske finnas någon slags vigselakt där Gud skulle nämnas och byggnaden skulle vara kyrklik, men det skulle inte finnas någon desto mer invecklad ”lära”? skulle den ceremonin och byggnaden fylla behovet som de flesta har av högtidlighet vid de stora stunderna i livet?

  17. Eva skriver:

    Okej, jag ångrade mig litegrann och skriver ev ett till inlägg här lite senare. Lite tankar som snurrar… Är det är okej för dig, Malin? Det här är trots allt din blogg och vi kan gott fortsätta diskussionen någon annanstans om du vill? Vill inte klampa omkring här om du vill avsluta eller fortsätta privat..?

  18. Malin H skriver:

    Jag ska också skriva ett sista inlägg…

    Eva: jag tror att man måste acceptera ett ganska hårt diskussionklimat i en sån här fråga. Det är ganska hardcore stuff nämligen, det handlar ju om människors rätt att vara det de är. Inte går det att säga åt mig att homosexualitet är synd utan att jag uppfattar det som respektlöst och kränkande. Rekommenderar senaste avsnittet av himlaliv, om Simon som berättar om sitt liv. Se det!

    Kyrkan är inte statisk, har aldrig varit det, inte heller Bibeln.

  19. Basse skriver:

    Men det jag inte förstår är varför det stenhårt ska följas tolkningarna om att homosexualitet är synd, men sen förbigås t.ex. grejer i nya testamentet så som ”Ge åt envar som ber dig, och tar någon vad som tillhör dig, kräv det inte tillbaka.”

    Jag tror inte att Päivi Räsänen och övriga rättrogna ger mig tusen euro sådär bara om jag begär det, inte heller att dom ser mellan fingrarna ifall jag far iväg med deras bil. Varför inte? Jo, för att det är orimliga krav som berör dem själva. Satans dubbelmoral.

    • maria skriver:

      det är ju en egofråga det där med att ”ge åt någon som begär”…folk sysslar med välgörenhet minst lika mycket för att själv känna sig bra som för att mottagaren ska få det bättre. om inte mer.

      jag måste erkänna att jag har lite svårt att förhålla mig till frågan om homoadoption. visserligen kommer inget att ändra i praktiken för dessa barn, annat än att de får en bättre juridisk trygghet, men jag måste ändå erkänna att jag har lite svårare att acceptera det än frågan om vigsel för samkönade.

      sen var det en sak jag inte begrep i debatten på yle: ett argument mot homoäktenskap var att äktenskapet är nödvändigt för samhällets fortlevnad och därför måste ha en särställning. de homosexuella är ju ändå så pass får (några procent) att det inte finns minsta risk för att samhället ska ”spåra ur” (jag är ironisk nu) om homoäktenskap tillåts. allt kommer att vara som förut för heterosexuella.

      • Basse skriver:

        Jag förstår inte varför samkönade par behöver majoritetens godkännande för att få rätten att prövas för adoption. Jag finner det ofattbart drygt att ta sig själv rätten att bestämma om sexuella minoriterer som grupp ska ha rätt att adpotera eller inte. En miljard gånger hellre adopterar jag våra barn åt det civiliserade, varmhjärtade och kulturella bohema tantparet som bor nära oss än åt en s.k. normal heterofamilj som representerar Räsänens omänskligt obarmhärtiga värden.

    • Eva skriver:

      Det var just lite tankar i den här riktningen som fick mig att ändra mig angående att avsluta debatten. Skriver ev. ett längre inlägg lite senare, men lite kort här som svar på din kommentar.

      Det jag tycker är tråkigt är den enorma fokusering som finns på den här frågan. OM man ser på homosexualitet som något som bryter mot Guds ord, Bibeln, så finns det samtidigt så enormt mycket annat som vi kunde lyfta fram. Avundsjuka. Girighet. Frosseri. Att prata skit om folk. Att inte ge till sin nästa, dvs. dela med sig. Att roffa åt sig. O.s.v. Om det ens är vettigt att i första hand diskutera kristen tro utgående från den plattformen/ grunden. Men det finns på något vis en alldeles för stor fokusering på just den här saken i Bibeln jämfört med många andra saker som står där och som också är aktuella. Kanske var det lite det du menade, Basse? I så fall har du rätt.

      Fokuset i kristen tro borde alltid vara Jesus. Det är det som den kristna tron handlar om. Alla är välkomna till Honom. Alla. Men ingen av oss kan vara opåverkad i Hans närhet. Jesu kärlek förändrar oss och gör oss mera lik Honom. Kanske det är ett behov av att få veta hur man praktiskt (inom kyrkan) ska gå tillväga gällande den här frågan som gjort att fokuset blivit så stort?

      • malin skriver:

        De här andra grejerna du talar om kan knappast jämföras med sexuell läggning.

        Hur skulle du förresten agera om du blev dömd av en religiös majoritet för att du är heterosexuell? Skulle du bara finna dig i att din kärlek inte är lika mycket värd och hålla dig från att ligga med män? Kanske t.o.m. gifta dig med en kvinna trots att du inte är kär i henne? Skulle du lita så mycket på Jesus och att han vill ditt bästa då?

        Och vet vi förresten att Jesus var heterosexuell? Är det fakta?

        Och varför är det möjligt att tolka bibeln lite liberalare i Sverige? Har de en annan Gud?

        • Eva skriver:

          Jag vet att sexuell läggning är en annan sak. Men jag tog bara ett exempel på vilka andra saker vi KUNDE fokusera på och hitta grund för i Bibeln. Det är svårt att hitta någon motsvarighet som man kunde använda som exempel.

          Alla människor ska mötas med respekt. Ingen skillnad på religion, hudfärg, sexuell läggning. Ingen. Jag har inget emot homosexuella, tro mig! Jag kan gärna umgås med alla sorters människor. Däremot kan jag ibland undra om det är nödvändigt att få kyrkans välsignelse? Sign. ”Bisexuell mamma” var väl lite in på det?

          • malin skriver:

            Varför skulle de då inte kunna få kyrkans välsignelse? Om de vill det? Varför kan de få det i Sverige? Och på vilket vis visar man respekt genom att behandla homosexuella olika och inte välsigna deras kärlek? Jag får inte det att gå ihop.

          • maria skriver:

            är det här den gamla visan ”vi accepterar nog homosexuella som mänskor, men inte vad de gör”?

          • Malin H skriver:

            Håller helt med Malin, på vilket sätt är det att visa respekt? Det handlar faktiskt om existensberättigande, fast fundamentalistiskt kristna ogärna vill se det som det.

          • Eva skriver:

            *funderar* Okej, jag kan förstå det behovet. Trots att jag är bokstavstrogen biblisk. Jag har inte alla svar på alla frågor. I mina ögon går svenska kyrkan en väg som är på väg bort från Bibeln. Det kan man tycka vad man tycker om. Okej… jag hade skrivit ett långt inlägg tidigare, men så slocknade datorn och allt försvann. Det handlade lite om kyrkans roll. I föreningar och dylika sammanhang kan man ju skriva om föreningsstadgar och spelregler, men kyrkans roll är unik. Dess uppgift är att förmedla Guds ord (Bibeln, vi har inget annat att tillgå). Om kyrkan inte gör det, så uppfyller den heller inte sin unika uppgift. Den ska stå för ett tidlöst budskap på Bibelns grund.

            En sak: Om det finns någon som läst allt det här jag skrivit, tillhör en sexuell minoritet och tagit illa upp och blivit sårad – det var inte min avsikt. På riktigt. Jag skulle gärna ge dig en kram och hoppas att vi kunde umgås och diskutera respektfullt och kärleksfullt trots att vi ser så olika på det här. Jesus drogs till de kantstötta, krossade, utstötta, marginaliserade – men ofta möttes de av en kärlek som också innehöll ett nej av något slag. Jag har också hittat ett par nej som gäller mitt eget liv och sätt att leva. Guds kärlek till oss driver oss till förändring och rannsakan. Men inför Gud är du och jag på samma plats. Han tycker nog inte att jag är bättre än du (jag är så långt från felfri, ser du). Vi är båda Hans skapelser. Han älskar oss lika mycket. Men jag tror ocskå att Hans nej gäller. Och jag tror att i de fall Han säger nej så finns det kärlek bakom. Nåja, nu ska jag sluta pladdra…=)

  20. JENNIFER skriver:

    jag accepterar nog dom kristna som människor, men inte att dom utövar sin religion i praktiken. t.ex. genom att blanda sig i lagstiftningen.

  21. Mamma skriver:

    De e så myki man vill säga, men man vet int var man ska börja! För det första den där artikeln som någon länkade till här tidigare vill jag börja med att säga att man aldrig skall ta ett stycke ur sitt sammanhang. Ta bibeln i handen och läs hela kapitlet innan du dömmer en mening. Sedan gäller ju inte GT utan NT längre. Det var ju det som hände när Jesus kom. Men det informerade ju Eva er så duktigt om tidigare. Go Eva!

    Sedan tycker jag att om man inte delar kyrkans syn på… ja allt… så skall man skriva ut sig. Att vara inskriven i kyrkan bara för att få kyrkligt bröllop, dop och hela den faderullan är som att rösta på SFP bara för att man är finlandsvensk.

    Vet ni ens varför man döper barn?? För att de skall få en plats i himlen. Är ni säkra på att ni vill att era barn skall leva en evighet med en Gud som ni inte delar åsikt med?

    Ni gifter er i kyrkan för att Herren skall välsigna ert äktenskap som är heligt och om ni bryter det så gör ni en synd. Är du säker på att du vill gifta dig i kyrkan.

    Så gör oss som vill behålla kyrkan så som den är en tjänst och gå på några bibelstudium eller kurser för jag tror int att folk är tillräckligt belästa. Och nu ber jag er inte att gå på dessa för att omvända er utan för att ni skall få förståelse för de somtycker olika som ni. För ni har väl insett att t.ex. Eva inte försöker få er att ändra er åsikt ( vi vet alla att det inte går, vi har alla våra egna åsikter) utan vi vill bara att ni skall förstå varför vi måst få ha rätt till vår åsikt utan att folk skall börja mordhota oss. Sedan när kyrkan bestämmer att de skall börja viga homosexuella kan vi två våra händer, för vi böjde aldrig från vår åsikt. Sen kan vi kramas o vara vänner igen o alla får vara lyckliga. Snipp snapp snut, så får sagan ett lyckligt slut :)

    • Basse skriver:

      Biblen säger annars inget om äktenskap och förhållande mellan två kvinnor, bara mellan män.

      Överlag är jag av den åsikten att kyrkan får ha sina egna regler. Ute i det sekulariserade samhället är äktenskap ren juridik och där ska det vara 100% lika för alla, oberoende av hudfärg, religion och kön.

      • Eva skriver:

        Visst står det om kvinnor också, läs t.ex. Rom 1:26-27 (eller hela första kapitlet för att få sammanhanget).

        ”Och för att ingen skall få för sig att ”det onaturliga umgänget” handlar om något annat än homosexualitet, eller att man har översatt det till homosexualitet fast det egentligen betyder något annat så kan tilläggas att ordet som används för ”umgänge” där i Romarbrevet är det grekiska ordet ”chrēsis” som betyder: ”sexual intercourse” (Strong’s dictionaries: G5440)” (jag citerar ur ett inlägg jag fått av en människa som står mig nära).

    • maria skriver:

      det finns så många olika åsikter inom kyrkan att det nog inte skulle bli många medlemmar kvar om alla måste ha samma åsikt i alla frågor.

    • malin skriver:

      Jag gifte mig i kyrkan för att jag gillar kyrkor. Allt det religiösa kring en kyrklig vigsel är bara en ceremoni för mig, det har liksom ingen betydelse. Jag skulle bra ha klarat mig utan Herrens välsignelse, eller, jag tror ju inte på hela Herren så för mig är det bara rim och ramsor. Kyrkobröllop är en trevlig och stämningsfull tradition.

      Jag lät döpa mina barn på ungefär samma grunder, inte för att de ska få en plats i himlen, som enligt mig inte finns, utan för att det var en trevlig, trygg och bekant ceremoni.

      Nåja, nu har vi gjort slut med kyrkan så vi behöver inte fundera mera. Men det gläder mig att de höga herrarna i kyrkan inte tolkar bibeln med likadant tunnelseende som t.ex. Eva. Kanske vi gör framsteg här?

      • Eva skriver:

        Tja, tunnelseende… vet inte det. Kanske det är så att jag helt enkelt ser på samma värld som du men med helt andra glasögon. Andliga sådana. Bibliska sådana…?

  22. Puva skriver:

    här stövlar jag in när den bästa debatten redan avtagit, äh! men, det jag ville göra var att länka till ett blogginlägg jag fann väldans belysande: http://homecomingqueer.ratata.fi/post/193482/

    och apropå välsignelse tyckte jag att Leena Huovinen som deltog i Homoilta hade en för mig fin och ödmjuk approach till det: det en präst gör är att hon eller han ber om Guds välsignelse för andra – det är inte prästens uppgift att neka någon välsignelse, emedan det inte är prästen som välsignar utan Gud.

  23. Sabrina skriver:

    ”Och intressant att kyrkan välsignar både husdjur och köpcentrum, men par av samma kön duger inte. Snacka om dubbelmoral…”

    Kyrkan välsignar visst homosexuella! Kyrkan välsignar helt enkelt inte äktenskap mellan homosexuella, på samma sätt som de inte välsignar äktenskap mellan köpcentrum och djur.

    Det är ganska stor skillnad där, hörru!

    Det verkar som om många i Finland har något slags perverst behov att skälla ut kyrkan varenda stund det bara går.

    Jag förstår inte ännu heller vad hela homodiskussionen har med kyrkan att göra. Kyrkan och ett specifikt politiskt parti är inte samma sak.

    • malin skriver:

      Ja nu när kyrkan har kommit ut och sagt att de inte tycker som Päivi så känns det genast lite bättre. Men jag är ändå glad att vi skrev ut barnen. De ska absolut få välja själv när de blir stora nog.

      • Eva skriver:

        Men faktum är att kyrkan är alla dess medlemmar. Det är ju samma som demokrati. Det spelar ingen roll att vår president går ut med att Finlands officiella linje i en fråga är si eller så, om den åsikten sen inte delas av folket. Så, när du skriver att kyrkan kommit ut och sagt att de inte tycker som Päivi, så betyder det helt enkelt att en del av kyrkan tycker så.

  24. malin skriver:

    Det är ju egentligen helt absurt att hela den här debatten förs. Ta ett steg ut i rymden och kolla ner på jorden ur ett perspektiv på ca 4 miljarder år. Alltså Gud och Bibeln, hej please. Ni som kommunicerar med honom, kunde ni infoga ett önskemål om ett litet service pack i era böner? Jesus NT 2011 kanske? Det börjar kännas lite orimligt att köra på med den här snart 2000 år gamla versionen.

    • Eva skriver:

      Tro mig, Gud och Jesus och Bibeln håller ännu idag. Sen finns det naturligtvis en skillnad mellan församling/kyrkan och Gud och Hans väg. En församling är ett väldigt mänskligt sammanhang som kan göra fel.

      • malin skriver:

        Tro mig, man klarar sig också utmärkt utan dem. Ingen är tvungen att bilda en åsikt på basen av bibeln. Att avvika från bibeln är inte att göra fel.

  25. Jud skriver:

    Jag hör inte till kyrkan. Min tro är nåt mycket mer komplicerat och nyanserat än den som finns i finska kyrkan. Jag förstår varför kyrkan och religioner finns. Att det ger mycket stöd och tröst åt människor och på så sätt tycker jag att kyrkan har en uppgift i samhället. Men jag förstår inte hur man kan gå emot sina egna principer i homo -frågan, var det inte så att ”alla är lika inför gud”? Jag tycker att det är helt sjukt att man öppet går ut med att vissa människor är mindre värda. Och då lever vi 2010. Snart börjar man säkert ha portvakter vid dörren som pekar ut vem som är välkommen till kyrkan och vem som int e…

  26. Anonym skriver:

    oj, jag skrev ett blogginlägg igår om det här, innan jag hittade den här diskussionen. Det verkar som att många här undrar över varför någon vill göra något så konstigt som att höra till kyrkan. Jag har skrivit om min syn på elisheva.papper.fi. Det verkar också vara en dröm för många här att höra till en gemenskap av likatänkare. Det tycker jag verkar lite tråkigt. Och oändamålsenligt i kyrkliga sammanhang faktiskt. Jag ser det som att kyrkan övar mig i att älska mina fiender, och då är det ju bra att vi har en massa olika konstiga människor i vår kyrka. Så att jag kan öva mig att älska även dem som inte delar exakt samma åsikter som jag. Tro det eller ej, men det går faktiskt att älska en ultrakonservativ människa som ser annorlunda på homosexualitet. Det går. Om man vill.

  27. Lotta skriver:

    Jag håller med Eva till hundra procent o mina åsikter stämmer överrens med hennes!
    Men jag vill bara kommentera att varför ska ni som inte är troende säga till kristna, som tar Bibeln på allvar, att man int ska följa den? Bibeln är det vi ska följa! Bibeln är vårt rättesnöre!
    O varför ska ni som överhuvudtaget inte tror men ändå e med i kyrkan, VARFÖR är ni med? Skriv ut er om de bara handlar om att ni tycker att traditionerna är trevliga! Om ni inte alls tror så kan ni inte gå omkring o mena att man ska börja ändra på de som står i Bibeln! För INGEN kan ändra på de som står i Bibeln! O kyrkan ska int ändra på vigselrätten, eftersom dom då bryter mot kyrkolagens första paragraf!

    • malin skriver:

      Amen!

      • Malin H skriver:

        Konstig snubbe dendär ärkebiskopen vår som inte alls tycker som Lotta.

        Och vänligen läs på lite om kyrkohistoria, paragrafer, kyrkomöten och sånt innan du är så tvärsäker. Kyrkan har ändrar Bibeln ganska många gånger, lagt till och strukit böcker och ändrat både översättningar och tolkningar. Kvinnoprästfrågan är nu bara ett exempel.

        • malin skriver:

          Nå just det, bibeln har ju skrivits om inte bara en eller två gånger. Men jag får inte ha en åsikt för jag är inte troende (fair enough). Och inte heller höra till kyrkan av kulturella skäl.

  28. kjell skriver:

    Ojoj.. Här var det diskussioner. Jag vill också delta!

    Varför vill de som känner sig kränkta överhuvudtaget var medlemmar i kyrkan? Min högst personliga åsikt är att låta kyrkan och de som tro på dess bud sköta sitt. Om man sen känner att man tillhör den kränkta gruppen och dessutom är troende, så bilda er egna kyrka med er egna tolkningar. Så har det väl gjorts under århundraden?

    Att vi sen har en statskyrka i Finland med vigselrätter och dylika konstigheter är en annan diskussion, dock inte alls en mindre intressant diskussion.

    Nu skall jag återgå till att dricka kolhydrater. Ha de sköj!

    • malin skriver:

      Man retar väl lite upp sig på dubbelmoralen. Och jag tycker det är en sjuk tanke att eventuella kristna homosexuella skulle vara tvungna att grunda en egen kyrka. Dessutom utan de specialprivilegier som de heterosexuellas kyrka har.

      Njut av hiilarna, hiilare är bäst!

      • kjell skriver:

        Njaa, min point med att starta en egen kyrka var främst att så har det gjorts då det inte längre gått att påverka och ändra den ledande kyrkan. T.ex den kyrka vi nu har som statskyrka trädde ju ut på 1500-talet. Och valde att inte erkänna den romersk-katolska som överhuvud. Så om man känner att man inte passar in i Lutherdomen, så skapa en egen -dom och välj att inte erkänna lutherdomen som överhuvud. Kanske inte går på ett år, men så har det väl aldrig med gått med kyrkor heller. En annan sak är att kanske i dagens värld så väntas allt ske över en natt, och jag misstänker att den nuvarande kyrkan inte heller fick sina privilegier över en natt.

        Jag är då alltså inte kristen eller hs. Jag bara tycker en massa konstigt, som att man skall forma sitt eget liv. Dedär kanske lät lite för anarkistiskt, och det tycker jag inte heller om =)

        Hiilarna var inte så jeez, nu skall jag dricka rysk standardiserat guld istället.

  29. Anonym skriver:

    oj jestas ändå, det är en väldigt snäv syn på kyrkan som kommer fram här. Tänk att här finns kristna som säger att åt andra att dom inte är kristna enough! Alltså jag blir galen.

    Vår kyrka är en folkkyrka. Det betyder att alla som är döpta och konfirmerade är fullvärdiga medlemmar, om så ”bara” för att man gillar traditioner. Alla är fullvärdiga medlemmar, smaka på orden. Ingen har rätt att säga att en annans tro inte är tillräcklig. Vill man ha en kyrka av homogena likatänkare kan man gå med i en frikyrka, men folkkyrkan har alltid varit en brokig skara av människor med olika sätt att tro, och jag hoppas att den kommer att förbli så.

    Och just därför är traditioner så viktiga! De är heliga riter som kopplar ihop våra små liv med ett mycket större sammanhang. Traditioner står för sammanhållning och ordlös helighet. Vi människor är så komplexa att vi aldrig kan hitta sann sammanhållning om vi ska hålla på och formulera oss med ord. Men traditioner, det är grejer det! Jag tycker absolut att man ska va me i kyrkan om man gillar traditionerna. Man behöver inte kunna säga exakt varför man gör det. Tro handlar inte om att formulera vattentäta argument för att förklara konstiga bibelställen. Tro handlar om förtröstan på något större än det egna jaget. Tro handlar om gemenskap mellan olika sorters människor. Tro handlar om kärlek.

    Den kyrkan jag hör till är en kyrka dit alla är välkomna (det vet man om man hämtat en matkasse från diakonin eller deltagit i en sorgegrupp eller gått till nattvarden tillsammans med människor som man annars aldrig skulle träffa på). Bibeln är en helig bok, ja. Och därför ska man vara otroligt varsam med hur man använder den. Jesus sammanfattade hela kalaset i orden älska gud över allt annat och din nästa som dig själv. När jag läser bibeln så är dessa ord min ledstjärna. Tolka bibeln genom Jesus, det vill jag göra. Oberoende av om han fanns på riktigt eller inte så finns idén om honom. Idén om människan som visade att det bästa sättet att leva är att älska andra människor utan att sätta villkor på dem. Den idén gillar jag något oerhört. För jag vill nämligen också bli älskad utan konstiga villkor. Jag vill vara älskad även de stunder jag inte är rolig, snygg, smal, rik, charmig eller frisk. Och därför känner jag mig hemma i kyrkan.

    Och ja, för att anknyta till temat här: det går att vara kristen och homosexuell. Det är inte en motsägelse. Vi är alla skapade av Gud, till perfekta varelser i grunden. Sexualiteten är så nära anknutet till det innersta jaget att den måste vara skapad av Gud, tänker jag. Vi ska vara så som vi var menade att vara. Vi är menade att vara kärleksfulla människor som jobbar på att älska varandra över alla konstiga sociala gränser. Vi är inte menade att döma, som bara är en omskrivning av ordet hata.

    Så snälla sluta säga åt varandra att den ena eller den andra inte har en plats i folkkyrkan. Folkkyrkan är en kyrka för hela folket. Basta.

  30. Eva skriver:

    Malin: Får jag fråga en personlig fråga? Och det är helt okej om du väljer att inte svara, men jag ställer den i alla fall! Jag är bara intresserad att få veta vad som är meningen och målet med ditt liv? För mig är kristen livsgrund så självklart, men vad är det som driver dig? Och jag frågar alltså av purt intresse. Det finns ingen baktanke här. Jag är bara genuint nyfiken på andra människor och hur de funkar och tänker.

    • malin skriver:

      42. Men seriöst, måste det vara nåt speciellt? Jag vill leva ett långt och lyckligt liv som jag fyller med saker jag gillar. T.ex. sånt som jag listade här. Och anledningen till att jag överhuvudtaget finns är rent biologisk.