Behöver någon cykelhjälmar? Kanske till lande? Den blå är storlek 48-54 cm och den har en liten skavank som vi har bedömt att inte gör något och den ljusröda är storlek 48-52 cm. Säg pip om ni är intresserade, bara att komma efter. I annat fall blir det Kierrätyskeskus.
Vi stuvade in barnens cyklar i bilen och åkte till Ekenäs. Det var strålande vackert väder och vi shoppade crocs och kläder, åt supergott på Rådhuset och promenerade/cyklade genom Hagen, över Ramsholmen, runt Högholmen och samma väg tillbaka. Det var så fint att Theo vid ett tillfälle var tvungen att stanna och gråta en liten skvätt för att ”havet är för vackert”.
Klara för avfärd
Abborre på Rådhuset – mums tyckte Molly!
Knakisar och ränären på Rådhuset – mums tyckte Theo!
Vorschmack på Rådhuset – MUMS tyckte maken!
Murkelrösti på Rådhuset – mumsmumsmums tyckte jag!
Lego garanterade familjefriden, as usual
Traktorrally på torget
Hagen
Gulsippor!
Vitsipporna var redan lite trötta, men fortfarande väldigt många!
Sipphav
Högholmen
Till slut tog krafterna slut
Nu återhämtar vi oss med plättar i mängder. Härlig dag!
Ps. Hälsningar till Sabina och alla andra som vi träffade utan att veta om det 
Det hela började rätt oskyldigt i februari 2009 när Theo fick en velourjacka från Katvig i födisgåva av momi och mofi. Den var väldigt mjuk och skön och blev snabbt en stor favorit.
En olycksalig dag ett drygt år senare lyckades jag dock förstöra denna tröja i en tvättolycka (klor var inblandat, be inte efter detaljer, det är för känsligt, min dumhet smärtar mig ännu) och sorgen var stor. Så stor att jag omedelbart köpte två stycken nya, Molly behövde ju också en.
Nästa år, vi talar nu 2011, passade jag på att köpa följande storlek för jag hade märkt att barnen inte använder några andra tröjor än dessa. Och trots att de är tvättade minst 200 ggr är formen fortfarande perfekt och inga tecken på slitage kan skådas. Alltså beställde jag hem två till:
Vid det här laget kan man lugnt säga att jag var frälst, bättre tröjor finns helt enkelt inte. Men trots att barnen nu hade varsitt perfekt exemplar kom ett krypande obehag smygande, tänk om denna modell utgår ur sortimentet och hur stora storlekar tillverkas det egentligen? Surfade som en galning, men hittade ingen information på Katvigs sidor och inga lämpliga storlekar i nätbutikerna. Nu började jag vara närmast besatt av tröjorna, jag satt som fastklistrad vid datorn flera kvällar i rad. Till slut fann jag dessa i en brittisk näthandel och passade omedelbart på att slå till:
Den blågrå 122:an är lite annorlunda material (mera frotté än velour) och fickorna har annan design, men den gör jobbet. Nu kan jag gå lugn en stund, tänkte jag.
Men nehej, det kunde jag inte. Om den här produkten är så svår att få tag på, så måste jag ju börja skanna andrahandsmarknaden och samla in rariteterna! Så jag inledde en daglig rutin med sökningar på Huuto och Tradera. Det gick så långt att jag började köpa tröjor till vänners barn när jag råkade finna ett guldkorn:
Och idag damp denna ner i postlådan, Mollys nästnästa storlek:
Och nu börjar jag undra om det här är riktigt normalt?
Ja, oberoende av hur det ligger till, så är väl detta en ganska harmlös obsession. Jag menar, Calle Schulman samlade på navelludd.
Som sällskap på dagens joggingrunda hade jag Theo på cykel. Det var första gången och det gick över alla förväntningar. På 7 km hann vi diskutera väldigt mycket, bl.a. avhandlade vi myggornas fortplantning, sexans multiplikationstabell och en hypotetisk uppskattning av hur långt man kan cykla på ett dygn. Det faktum att det regnade ökar förstås ytterligare på hurtighetspoängen. Bussiga vi!
(Men nu ska ni ingalunda tro att Theo ställde upp på detta gratis, något sånt existerar inte.)
Alltså Kyrkslätts simhall får +++++++++! Varför åka till dyra ställen som Serena och Flamingo när allt man på riktigt behöver finns i Kyrkslätt? Lite bubbel, virvlar, fontäner och en rutschkana för galningar. 14 euro för hela familjen – very affordable.
Kyrkslätts simhalls café får dock ——-. Det enda som inte innehöll socker var väl vattnet. Och är du en hungrig celiakiker så får det bli glass.
Vi dippar lite grönsaker och tittar på Inför ESC. Mums med Mums, liksom.
Herr G blev förresten firad idag på jobbet eftersom han troget har dykt upp hos samma arbetsgivare varje morgon i 10 år nu. Och hans chef gav honom den finaste orkidé jag någonsin sett, den tackar jag för!
Sådär, nu har jag bloggat!
Vi åt morsdagsmiddag på holmen, men jag fick så kallt ända in i märgen att jag smet hem och tinade upp mig på balkongen. Fy fan så skönt!
Ett sätt att hålla sig varm
Lite halvfrusen middag på svärisarnas veranda
Men sedan detta…åååh!
Tom chipsskål
Läste bok i två timmar (kolla så tassig äppelreflektion!)
De här glutenfria frallorna från Gårdsborden visade sig vara en grym hit hos oss:
